Förlossningsberättelse.

För er som tycker att det är intressant med förlossningsberättelse, ni andra kan stänga ner nu! Dessutom undanbedes känsliga! :)
 
Peder kom hem kring halv 11 på kvällen efter ett pass på 14 timmar söndagen den 10 Augusti. Vi satte oss och tog en kvällsmacka innan vi la oss i sängen och såg en film. Peder somnade direkt och jag låg vaken ett tag, så kändes det som jag pissade ner mig lite. Så jag skulle ställa mig upp för att gå på toa och då började det rinna ner för benen. Jag blev helt chockad och skrek "PEDER, VATTNET GÅR!" och han i panik vaknade och hoppade inprincip ur sängen. Klockan var då halv 12. Jag kutade in på toan och ringde till förlossningen och pga. åskan som var tidigare under veckan så gick det knappt att ta sig fram. Tillslut kom jag fram och dom bad mig återkomma om vattnet var missfärgat eller senast vara inne hos dom halv 6 på morgonen om värkarna inte startat innan dess.
 
Peder kutade runt och packade det sista som skulle i bb-väskan. Sen tyckte jag vattnet var missfärgat så kl 12 ringde jag in igen och då ville dom att vi skulle komma in på undersökning så vi gjorde oss klara för avfärd. Direkt jag la på samtalet så startade mina värkar och för er som är gravida och undrar (precis som jag gjorde) "kommer jag veta om det är värkar eller förvärkar?" Svar: Ja, det känns som riktigt ond mensvärk och jag menar riktigt ond, det gick knappt att stå upp när dom kom. Så vi satte oss i bilen och när vi var inne i Piteå centrum så hade jag värkar 2-3 minuter mellan varandra. Det gjorde jätte ont i fartguppen och jag tänkte att vi kommer inte hinna fram, jag kommer föda i bilen! 
 
Som tur var så hann vi in och jag fick åka rullstol upp till förlossningen. Fick först prova att bada för att lindra värkarna, tyckte inte alls att det hjälpte det minsta så klev ganska snabbt upp ur badet. Sen fick jag prova lustgas och det hjälpte. Kanske just för att man fick koncentrera sig på någonting. Det började sen att göra riktigt ont i min rygg. Lustgasen hjälpte inte alls längre och dom kallade på en narkosläkare för att ge mig epidural. Men det tog tid! Jag fick ondare och ondare och tillslut satt jag och andades lustgas trots att jag inte hade värkar, vilket gjorde mig borta så jag började gråta, massor! Tillslut fick jag iallfall epiduralen och det blev hela skillnaden, hade inte längre ont i bäckenet under tiden jag inte hade värkarna. Dock så kändes värkarna fortfarande lika mycket men hade iallfall inte ont när jag inte hade dom.
 
Men sen släppte det också, så det gjorde riktigt ont igen. Så dom drog då ut epiduralslangen en centimeter så hjälpte det igen. Men sen kring 10 i 9 så var jag helt öppen och krystvärkarna startade. Ingenting hjälpte nu, det kändes som någon bröt mitt bäcken åt fel håll och jag grät för det gjorde så ont. En sköterska hängde på min mage och tryckte den neråt samtidigt som jag var tvungen att hålla i mina ben och trycka. Tillslut sa jag att jag inte orkade mer och jag blev erbjuden att dom skulle hjälpa sista biten med sugklocka. Det ville jag, sen krystade jag igen och då klippte hon mig och han kom ut. Direkt upp på magen och jag fick mig (som Peder sa) en "Golden shower". Han pinkade alltså på mig, direkt! Sen låg han där och skrek på mitt bröst. Kunde inte fatta att det var över, att han ändligen hade kommit! Han tog bröstet direkt och åt jätte bra. 
 
En av mina största rädslor innan jag födde var att jag skulle spricka. Men jag visste inte om att hon klippte mig, det fick jag veta efter. Man har så ont på andra ställen att man märker det inte. Vilket var uppskattat, dessutom att jag inte kände någonting när dom sen sydde mig (vilket också är en av mina största rädslor.)
 
Våran lilla son kom iallafall, helt perfekt. Fem dagar för tidigt den 11 Augusti kl 10.20. 51 cm lång och 3525g. Allting funkade så bra efter, amningen funkade klockrent och han mådde jätte bra. Jätte snäll pojke!
 
Förlossningen tog alltså ca 11 timmar för oss, alltså gick det relativt snabbt! Och dessutom så kom han precis som jag, 5 dagar för tidigt. På den dagen jag gissade! Vet inte om det var det som satte igång mig men jag gick en hel dag på Nolia på onsdagen, lördagen på stan och söndagen på Nolia igen. Hade "hugg" i magen under lördagen när jag gick. Gjorde även ont bak mot svanken. Sen på söndagen så hade jag förvärkar hela förmiddagen.
 
Om ni har några frågor så svarar jag gärna! Hoppas inlägget gjort er lite mindre nyfikna! :)
 
 


Kommentarer
Anonym

💖💖💖

2014-09-01 @ 21:06:16
Morfar

💖💖💖

2014-09-01 @ 21:06:56


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0